När jag började min DBT utbildning gav dom tips på hur vad man kunde göra när självskadeimpulserna var som värst. Dom jag nämner är de som jag själv provat och faktiskt hjälpte mig!


Men kom ihåg, i grunden måste du ha en vilja att INTE skada dig. Det är inte lätt att komma dit då ångesten och självhatet smyger sig på. Men försök att tänk att "varför ska jag sparka på någon som redan ligger? Vad blir bättre av att jag gör det här? Jag vet ju att det bara hjälper för stunden"..sedan har man ont i flera dagar och när ångesten väl lämnat dig så känns det inte kul alls.. man skämms, och kan inte visa upp sin kropp normalt, tex gå i linne.

Dom tankarna har iaf hjälpt mig några gånger.. att tänka efter FÖRE, hur det blir dagen därpå..för då ångrar man sig kanske.


IAF! Här kommer de som jag provat och som funkade.

JAG VET ATT DET LÅTER JÄTTELÖJLIGT, DET TYCKTE JAG MED, TRODDE INTE PÅ DET WHATSOEVER..
TILLS JAG MED VILLIGHET PROVADE.


#1. Krama isbitar!





Det gör ont, men lämnar inga bestående skador.. mkt bättre alternativ.






#2. Markera med röd tuschpenna preciiis hur du hade tänkt skära/bränna dig!







(du kan även använda rött nagellack, då får du samma rinnande effekt som om det blödde på riktigt)
Ju nogrannare desto bättre, ta tid på dig!








#3. Skjut på det!



Försök tänk "JA jag ska skada mig, men inte NU, först ska jag bara..."
Ju längre du skjuter på handlingen ju större chans är det att känslorna hinner mattas av.
Ex ta en kall dusch, en hetsig promenad, klappa din katt, eller se på tv!
Sätt på din favoritmusik på högsta volym, sjung med!






Dessa var de som funkar bäst på mig. Kom gärna med tips hur ni gör!