Hej alla onormala! Skämt åsido. Har inte skrivit på länge, ber om ursäkt.

 

vad sker? Ja.. jag har nu provat lamectal eller lamotrigin ett par veckor mot mina humörsvängningar..
jag hade stora förväntningar på denna medicin..har läst så mkt bra..typ folk som säger "ååh den har totalt ändrat mitt liiiv!!" Men jag då? Joo, jag känner mig deppigare än vanligt, upplever ångest utan anledning.. :(
Så jävla trist..Sen att jag inte har en fast läkare under insättningen utan har olika varje gång känns lite smådrygt.

 

Har också haft ett möte med f-kassan.. och min kans.
människan verkade faktikst helt vettig, så nu har jag flyt.. både en vettig soctant och handläggare..

 

Vi pratade om framtiden.. om arbetsträning..  usch.  
Men, det måste ske..för att jag ska ta mig framåt!

Jag behöver ett jobb där alla vet om att jag har det lite svårt, och som jagkan i min egen takt trappa upp.
Har aldrig haft det, bara harvat på..på olika jobb.

 

 

Mitt sommarjobb jag har nu, är nog inte ens på 50% men det är mer än nog..
Särskillt när vissa arbets"kompisar" går mig på nerverna så jävulst.
Får lust att ge upp varje dag. men kryper vidare..

Har väldigt svårt att känna glädje längre.. allt känns så fejk just nu. Ler, fastän det är bara tomt och geggigt inuti.
Kämpar på med maten.. försöker inte vara så hård mot mig själv och min kropp, fastän det är jättevsårt vissa dagar. Funderar på att hoppa av min dbt-gruppbehandling också.. jag pallar inte med två tjejer där.. den ena har svår adhd och är en militant veganlebba (inget ont emot homosexuella) Hon avbryter heeeela tiden och är allmänt opassande. Sist vräkte hon ur sig "vet ni vad det är för likhet mellan blondiner och vindrutetorkare? joo båda gnäller när man sätter på dom torra! hahaha!"  jag e den enda blonda i vår grupp. Jävla idiot, så säger man inte? äckel..

 

Sen den andra är präktigast i världen, en riktig know it all.. hatar allt med henne.

 

Hursom.. min irritation tar över allt fokus.. :( 

 

Hade ett bråk med killen förra veckan.. en liten sak som snabbt får så stora propotioner..

slutade med att jag låst in mig på toan och låg på golvet och hulkade. Var så jääääkla sugen på att skära mig. Det enda som hindrade mig var tanken på att jag måste gå runt linne på jobbet. (badvaktar)
Sa till killen att fara hem, fast jag visste att det skulle gå åt skogen om han gjorde det. Som tur var fattade han och stannade..

 

Ja, så ser det ut nu ungefär.

 

Ja, just another day in paradise.

Nästa gång kanske jag ska ta och skriva om vänner, och svek..svårigheter med att ha nära relationer? aja.

 

Kram på er alla där ute! 

 

Tilsammans tar vi över världen en dag ;)

 

Ni är alla så värdefulla, och starka.glöm inte det!   <3